En matbloggares liv o lustar!

Bloggsemester ska man ta sig ibland kära vänner, det är balsam för tangentfingrarna de! Men de får va nån måtta ändå! Ni som är vana att få massa bilder levererade får nu en massa text att bita i, istället! Orkar du läsa allt får du dessutom en guldstjärna i kanten! Hejja på! ;-)

Vi har haft en helmysig helg med familjen, var bortbjudna igår, njöt av trevligt sällskap och god mat. Idag avslutade vi söndagens bestyr med samma goa vänner på middag och en rejäl spagetti & köttfärsås-kväll! Inget direkt att blogga om, men ändå himla skönt att slippa datorn ett tag.

Har ni sett artikeln på Tasteline där jag babblar om ”Tjata inte på kräsna barn”?
Artikeln blev nerkortad i brist på utrymme och som vanligt så skriver jag ”för mycket”… Så här kommer hela ”storyn” inklippt i sin helhet, den finns även på facebook för er som gillar Kryddburken där.

Berätta om dig själv och din blogg!

Kryddburken var från början en plats där massor av mina recept publicerades efter att tidigare legat på en annan mer privat blogg, i pärmar, nerskrivna på lappar och i huvudet.

Kryddburken föddes i mars 2007. Jag minns den dagen jag registrerade bloggen och laddade upp mitt första recept… ”Wow, va roligt det här är!!” Det är detta jag ska göra, och en gnista tändes! Det var verkligen skitkul! Samma känsla känner jag än idag när jag klicka på knappen ”publicera”.

Eftersom jag frilansade en del som fotograf tidigare och älskar att fota så blev Kryddburken min stora ”hobby” där jag både kunde få utlopp för mitt intresse för mat OCH foto, utan att behöva prioritera bort kvällar och helgtid från familjen med fotouppdrag. Laga mat och äta måste man ju göra varje dag så detta passade mig perfekt!

Det som präglar maten ni får läsa om på kryddburken är främst husmanskost, och basic rätter som alla kan laga, det finns en hel del recept med ”steg-för-steg-bilder” och alla recept är illustrerade med foton såklart! Jag tycker inte om att krångla till det, det ska va enkelt god, husman och ofta sätter jag min egen twist på maten. Sötsaker och bakverk är inte min starka sida även om det finns många recept även på detta. Min stora passion är den lagade maten, konsten och att piffa till det med vardagsrätter istället för att baka söta tårtor och kakor! Det jag tycker är absolut roligast är smörgåstårtor och redig husmanskost från grunden!

Jag som skriver heter Linda, är född -78 i Boden, har mitt hjärta & mina rötter i norrland, men bor numera sedan drygt 20 år på Öland i ett rött hus med vita knutar i skogen strax utanför Köpingsvik. Min underbara familj, maken Nicke och barnen Joline 9år & bonusbarnet Max 11år tillhör de som oftast får utstå mina experiment och dela mina öden och missöden i köket! I familjen finns även Dalton, en 5-årig sydafrikansk mastiff & vår grårandiga myskatt Alfred!

När vi gifte oss och började bygget av vårt hus, barnen började skolan, och både jag o maken jobbade heltid kände jag mer eller mindre att jag ”ger upp” mitt frilansande inom foto… Det var ganska naturligt att välja bort eftersom ”allt har sin tid” här i livet… Det gick inte att offra sig varje helg eller sitta och redigera bröllopsfoton timvis om kvällarna.

Istället föll en stjärna från himlen och Kryddburken föddes, gnistan för mitt fotointresse kom tillbaka och det glöder ännu. Att den skulle växa och bli såhär stor som den är idag var inget jag hade kunnat förutspå. Allt flöt på i en rasande fart och snart var Kryddburken en familjemedlem inte bara hos oss utan med hela svenska folket!

Det är dock inte alltid så lätt att vara familj till en matbloggande hustru/mamma har jag förstått. Det krävs tålamod av både make och barn att utstå mina utövanden i köket. En vanlig, återkommande fråga som ”Vad ska vi äta idag”? kan bli väldigt komplicerad hemma hos oss! Nån skriker hamburgare, en annan pannkakor och en tredje vill grilla korv! Nä, de går inte för de kan jag inte blogga om, det finns redan upplagt på Kryddburken svara jag då! Undra hur många gånger min familj fått höra mig säga detta!? 😉

Ibland kör man givetvis repriser, ibland tänker jag inte ens på Kryddburken för då har jag redan innan bestämt mig för att va ”ledig” med familjen utan Kryddburk! Det får aldrig bli ett måste att blogga, eller ett stressmoment då kan man lika väl lägga ner på en gång. Läsarna som hängt med från börjar ”känner mig” och kan lätt peka ut vad jag brinner för och när jag lagar mat helt slentrian! Ganska fantastiskt ändå!

Att blogga om mat tycker jag är kul och blir det en minsta liten negativ ”måste-blogga-känsla” så låter jag hellre bli. Att producera recept på löpande band utan känsla var inte min grundtanke från början och den följer jag än idag! Ibland blir det två-tre inlägg per dag, ibland inget alls, men i snitt uppdaterar jag varje dag!

Vad är det viktigaste att tänka på när man lagar mat till barn?

Det absolut viktigaste är att vara öppensinnad själv. Håll god ton till olika rätter, råvaror, och grönsaker. Håll inne med egna åsikter om att ”jag avskyr leverpastej” eller att räkor ”går inte att äta”. Jag lagar mat och provar maträtter fastän jag själv inte tycker om det, enbart för att alla måste skapa sin egen uppfattning och föräldrars påverkan på barn är större än man kan tro. Dom lyssnar med stora öron på vad vi säger och dom gör oftast dom vi gör! Det känner ni igen!

Personligen gillar jag inte leverpastej och inte räkor, men barnen och gubben älskar det! 😉

Det som också är viktigt är att barnen måste få vara delaktiga! Dom ska ju också äta middag och självklart ska dom ha en röst med i spelet. Låt baren gå med i mataffären. Ta dig tid att se vad dom tittar på, vad dom väljer. Ge barnen en uppgift! Låt var och en välja varsin grönsak som dom själva får ”tillreda” till kvällens middag. De kan vara allt från att hacka en gurka, skala morötter och skära i bitar, öppna en konservburk med majskorn, skölja salladsblad. Låt dom också få fullfölja hela processen fram tills middagen serveras. Ge dom skärbrädor, skålar och knivar. (barnvänliga såklart) Låt dom få skära och lägga upp och ställa fram på bordet. Ge dom lite ansvar som dom känner sig stolta över. Beröm deras hackade gurka och den sköljda salladen. Ta en extra sked av majs och berätta hur gott det var! Låt barnen växa!

Mindre barn tycker det är roligt med färgglada skålar. (IKEA´s plastskålar ur barnserien funkar toppen i detta läge) Gör inte en stor ”blandad” sallad i EN skål utan lägg grönsakerna för sig i färgglada skålar och ställ fram en stund före maten. Jag lovar detta förvandlar stressmomentet med hungriga, gnälliga barn till en rofylld stund minutrarna innan maten är klar. Du slipper tjat om ”När är maten färdig??”

”När ska vi äta??!” och barnen får själva laborera med alla färger och grönsaker till sina tallrikar före maten serveras. Detta är otroligt effektivt! Tro mig!

I vår familj har vi faktiskt ALDRIG haft några problem med matvägran, eller tvärstopp när det gäller att provsmaka något nytt. Så länge vi vuxna tycker det är roligt och själva visar nöje till maten så smittar det lätt av sig. Självklart tycker inte barnen om ALLT jag lagar, det vore konstigt isåfall. Men vi har en regel ”Man måste smaka!” Har man smakat och inte tycker om, så är det dock helt okej.

Jag tror och lever efter principen att ”det vi vuxna gör, så gör våra barn”. Visa upp en mer positiv sida till maten, var öppen och överdriv inte om det är något du själv inte tycker om. Grimasera inte och säg ”Uhh…. Fy fan va äckligt” Välj dina ord, och säg, ”Nu har jag provat och det föll mig inte helt i smaken, men vad tycker du?”

Vad ska man göra om barnen matvägrar?

Nummer ett! Gör ingen stor sak av det hela! Hota inte med att ”farbror doktorn ska komma” och säga att man ska äta ”annars blir man inte stor och stark”. Ta det för vad det är bara. Vissa dagar är man inte hungrig, vissa dagar vill man kanske inte ha allt som serveras på tallriken. Big deal! Barnen kommer inte svälta ihjäl för de. Men ställ dig för guds skull inte o laga annan mat för de. Den som är hungrig äter. Och inget barn kommer att svälta ihjäl. Vill man inte ha maten kan man ändå sitta med vid bordet och ha en trevlig middagsstund med familjen. Låt inte stämningen påverkas av att ett barn inte vill äta. Tjata inte, och truga inte… När du minst anar så är det nån som ändå sitter och petar med gaffeln i maten och knaprar på en gurkbit… Gör ingen affär av det som sagt, och låt alla får ha sina ”icke-mat-dagar”. Att ett barn matvägrar är mer en åsikt som vi föräldrar lätt tar till, dom vägrar inte egentligen. Dom vill bara inte ha just nu! Förstora inte upp och anmärk inte. Gör inte situationen vid matbordet till en ”negativ” stund! Vill dom inte äta så, okej! Acceptera! Nästa måltid blir kvällsfika före läggdags och då är dom säkert mer hungriga!

Hur ska man få barnen att uppskatta mat?

Att som ovan beskrivet låta barnen vara delaktiga! Att få känna sig sig betydelsefulla och att dom också får ”bestämma” och tycka om vad man ska äta!  

Beskriv det ultimata fredagsmyset hos er!

Oftast planerat i förväg redan på onsdag/torsdag. Om både Nicke och jag jobbar på dan, vilket betyder att barnen har extra lång dag i skolan/på fritids så är dom alltid mycket tröttare än när de kan komma hem med skolbussen kl 13. Är det ”pigga” familjen så drar vi ut något på kvällsmiddag och kanske äter framför TV:n, grillade kycklingklubbor, tacos, varma mackor, hembakad pizza etc. Sommartid är vi alltid ute, grillar något vid eldstaden i skogen. Är det ”trötta” familjen så äter vi i vanlig ordning kring 17-tiden, senare på kvällen kanske de blir glass, eller popcorn el dyl. Fredagsmyset hos oss handlar inte så mycket om vad man äter utan mer om att vara tillsammans hela familjen och ”fira” känslan av att ha en ledig helg tillsammans framför sig.  

Bästa snabbtipset för en stressig kväll?

En stressig kväll vet man oftast om i förväg. Då krävs planering. Det räcker med att man kvällen innan har tänkt ut vad man ska ha till middag. Tagit upp något ur frysen på morgonen innan man åker till jobbet eller kanske finns det några goda rester att göra något av. Det värsta scenariot är att komma hem trött och utsjasad, hungriga barn och inget alls tilltänkt till middag. Om så är fallet så kör då på ett säkert kort. Gröt och smörgås! Det är mat det också! Ta inte ut negativ energi i onödan och se till att ha ett ess i kortärmen. 😉  

Favoritmaten hemma hos er?

Oj, det finns så många. Makens favorit är allt som innehåller FÄRS. Hamburgare, biffar, köttfärslimpa, tacos, köttfärssås mm. Barnen har mer ”efterrätts-favoriter” såsom pannkakor, krabbelurer, ”utflykts-mat” och vill att vi ska äta ute, grilla, göra smörgåsar, koka choklad och gå ut i skogen etc. Personligen älskar jag allt med potatis! Palt, gratänger, rårakor, lufsa, potatissoppa mm. Vi har nog inga bestämda favoriter egentligen. Husmanskost är det dock som ligger varmast om hjärtat, talat för hela familjen!  

Var hittar du inspiration till din matlagning?

Överallt! Men främst; intresse! Har man intresset så hittar man mat och tips överallt. Tidningar, mat-program på TV, andra matbloggar. Från släkt och vänner och gamla kokböcker mm mm! 😉 Har man bara intresset så kommer motivationen till dig, bara du är mottaglig! Självklart hamnar även jag i falukorvs och köttfärssås-träsket men då har jag mina säkra källor att leta i! Vilket är ovan nämnda.
/End of story…

 


En Öländsk sommarfluga. Snart kommer dom! (foto: Linda Nilsson)

Och nu när jag ändå sitter här igen så får ni lite till!
Som ni vet så avskyr jag såna här bloggutmaningar, bloggfrågor och frågesporter, men ikväll va de riktigt roligt att sitta och knappa igen! Den har dykt upp i min mail ett par gånger så nu gjorde jag slag i saken eftersom jag inte har något att blogga om i receptväg. Undrar ni något utöver detta så är det bara att fråga! 😛

Höger- eller vänsterhänt:
Vänster!
Hårfärg?
Blond, men tonat mörkbrunt/kastanj så länge jag minns… Typ…
Ögonfärg?
Blå!
Soluppgång eller solnedgång?
Solnedgång!
Syskon?
Japp, storasyster till Jessica, Linda, Sanna & My!
Favoritmånad?
December. Jul & snö!! 🙂
Vem ringde du senast?
De va nog till Nickes mobil när han undrade vart han lagt den!
Vem ringde dig senast?
Frida!
Hur löd ditt senaste sms och till vem?
Hmm… ”HAHA,va kul du e! Sov gott! Love yo, puss puss…”
Vad är dagens planer?
Snart sov o sen jobba!
Föredrar du att ringa eller skicka sms?
Just nu utan röst är det smidigt med sms!
Är dina föräldrar gifta, sambos eller skilda?
Skilda!
När såg du senast din mamma?
…. i… I fredags!
När vaknade du idag?
Kring 09…
Vem fick dig att skratta senast?
Min man, ikväll innan han gick å la sig!
Är du för ung för att äga vinylskivor?
För ung kan jag väl aldrig bli!! 😉
Har du stationär eller bärbar dator?
Stationär!
Sover du med eller utan kläder?
Utan!
Hur många landskap har du bott i?
Ehhh… Få se nu… Norbotten, Halland, Blekinge och Öland! FYRA!!
Har du någon gång spytt på fyllan?
Ja, men de va nog 15 år sen…
Föredrar du skor, strumpor eller barfota?
Barfota!
Humör just nu:
Glad men måndagsångesten gör sig påmind, men i de stora hela ganska bra. Lite småtrött men för mycke ”måsten i huvudet” för att vara ”sovtrött”… 😉
Favoritgodis:
Vingummi!
Är det nåt du absolut inte äter:
Bruna bönor!!!
Vad sa du senast:
”Sov gott nu, å så så släcker du lampan!”
Om du var tvungen att leva i en annan tidsepok, vilken skulle du välja då:
Vikingatiden?!
Sommarplaner:
Gå barfota på gräsmattan, dansa i sommarregnet, åka cadillac, grilla, umgås och ha kul!!  
Fisk eller badkruka:
Fisk!
Hur många kuddar sover du med:
Två!
Favoritväder:
Just nu längtar jag efter vårsol, stilla vindar och kring 10 plus! Hatar sommarvärmen, så hellre snöstorm då!
Om du var fast på en öde ö, 3 saker att ta med:
Kniv, spegel och tyg!
Spelar du nåt instrument:
Inte nu, men spelade tvärflöjt förut!
Morgon- eller nattmänniska:
Haha!! Nattuggla!
Sparare eller slösare:
Slösa ekonomiskt!
Bästa film:
Dirty Dancing, Thelma & Louise! & The green mile.
Tror på liv på andra planeter:
Ja!
Tror du på mirakel:
Ja!
Ser du dig själv som tolerant mot andra:
Mot barn mest! Vuxna; För de mesta! Jag har inte tålamod med självupptagna, självälskare som måste hävda sig och visa sig ”duktiga”. Men jag är en god ”lyssnare”.
Är du kittlig:
Ja!
Snarkar du?
Ja!
Stjärntecken?
Vågen
Rädd för insekter?
Bara spindlar!
Äckligaste insekten:
Spindel!
Största svaghet:
Kort stubin!
Det här är jag bra på:
Laga mat, städa och ta hand om barnen…. Men guuu va tråkigt de lät…
Bästa bok?
Steget efter, Henning Mankell…
Om du fick välja en superkraft, vad skulle du välja?
Flyga!
Vad vill du jobba som?
Driva en saluhall!
Pizza eller hamburgare?
Pizza!
Skriver du dagbok?
Gjorde förut, massor!
Tänker du någonsin tatuera eller pierca dig? Var nånstans?
Ja, de blir bara inte av… Men Gasso ska dit (min dobermann), och nåt Nicke o jag har, och så nåt med barnen och nåt med fjällen! VAR vet jag inte!
Stökigt eller välstädat? (ditt rum, hus, lägenhet m.m.)
Välstädat!
Skulle du någonsin få för dig att hoppa bungy-jump?
Aldrig nykter!
Vilken hand håller du gaffeln i ?
Vänster
Är du rädd för blod?
Nej!
Saltar du på maten?
Ja, jag är saltoman!
Gillar du att sjunga?
Ja!
Anser du att du är stark?
Ja!
Brukar du sola?
Det blir för varmt…
Vad gör du om du får hicka?
Sväljer tre gånger utan att andas.
Använder du knark?
Nä!
Kaffe, te eller inget?
Kaffe på morgnarna, te på kvällarna!
Har du en besatthet?
Champinjoner!

Ta den du också, kopiera och skicka runt vettja! Men skicka inte tillbaka den hit på bra länge! 😉

  1. Tjenixen kära Linda.Måste ju börja med att säga att du har en underbar blogg o jag följer dig var dag.Jag kan berömma dig i oändlighet men jag tar det bästa….Ditt SKRIVANDE..det fångar en o sen dina fängslande beskrivningar om hur du tillagar maten (älskade det om fläsklägget) o sen ..naturligtvis dina fina bilder. Jag är själv en glad hemmakock o fortsätter att följa din blogg. Sista inlägget om ”liv o lustar” håller jag med dig…jag har 2 killar 11 o 17 år o min mamma lärde mig att :skär upp grönsakerna o lägg i skålar… hela inlägget om barn o deras matvanor var jätte bra. Jag önskar dig o din familj lycka till o fortsätt att njuta av varandra. Kramar från Camilla i Helsingborg

  2. Tack för trevlig läsning Tycker du gör alldeles rätt i att blogga när du ”känner” för det så att det inte blir ett måste. Då blir även alla dina recept speciella!!

  3. Har just börjat blogga, men har följt din blogg längre än jag skrivit. Gillar verkligen dina bilder, de inspirerar! Insåg när jag började blogga att jag skriver ganska mycket om mat jag också 🙂 Kanske borde ta med mig kameran in i köket? Har tänkt tanken några gånger, men har inte kommit till skott. Känner att jag kanske inte orkar ladda upp bilderna sen? Kan fota under matlagningens gång ändå förståss, så återstår det sen att se vad som händer med bilderna 🙂

  4. Mycket bra om barn/mat, speciellt om att man inte ska tvingas att äta och att man ska smaka, i alla fall en gång. Detta skulle många inom barnomsorgen behöva läsa (har stött på en hel del genom åren…)!

  5. Idag har jag åtminstone fått två halva guldstjärnor… läste första delen idag på morgonen (kom nästan försent!) och resten ikväll 😉

    Du har rätt inställning Linda och gör det hela jättebra, både beskrivningar och foton är fantastiska!

    Att vi sen har ungefär samma smak (rejäl husmanskost blandat med *pizzadagar* mm. och smörgåstårtor) gör det inte sämre 🙂

  6. Brukar inte kommentera, men vill säga att jag följer din blogg i det tysta och din kärlek till mat speglar sig i din blogg.
    Jag tackar http://www.kardemummagumman.se som tipsade mig om dig. Nu är jag fast! En gång om dagen kollar jag här.. just nu för inspiration för veckans mat.. försöker gå ner i vikt och behöver lite uppslag.

  7. Wow, vilket jumboinlägg!
    Jag minns när du mailade mig bilder på en spindel som du hade fått på köpet med konservburkar(?) från typ Italien.. *LOL*

    Må bäst & hälsa gubba å barna! Kramar från oss!

  8. Nu längtar åtminstone jag till sommar-Öland!

    Du missar väl inte att du nu kan hjälpa till att främja gastronomi-Sverige genom att bedöma de restauranger, konditorier,chocolatterier, specialkaffeställen & matstopp du besöker! Detta gör du via Sveriges Bästa Bords hemsida.

  9. Ja, tänk om alla föräldrar kunde tänka som du när det gäller barn och mat. Att inte göra maten till en kamp o så där. Men det får heller inte bli en vana för barnen (vilket händer ofta i många familjer) att ”slippa” äta middag för att sedan äta sig mätt på kvällsmat. Okej att det händer nån gång när man verkligen inte gillar maten, men barn sätter ofta sånt här i system. Känner många som har det så. Även på förskolor då barnen inte tyckt om lunchen så äter de mellanmål tills de nästan spricker, och detta vet barnen om. Äter jag inte nu så får jag ändå mellanmål/kvällsmat sen.
    Tyckte ditt inlägg var bra och detta skulle alla föräldrar höra/läsa.

    Jag måste ju instämma med de andra som skriver gott om din blogg. Underbar blogg och härliga bilder.
    Hälsn // Sari

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..